Sv ps 208 Det tänds ett ljus

Psalmverkstaden i Båstad (se kommentarer om sv ps 96) upplevde Arne H Lindgren som ett andligt bad. Gudstjänstlivet och den nära gemenskapen med oss andra inspirerade honom. Psalmskrivandet fortsatte under hela det för honom välsignade året 1978. I en nästan setterlindsk ström kom det nya texter i min brevlåda. Tyvärr hann jag inte riktigt med att göra musik i samma utsträckning, trots positiva reaktioner och uppmuntran, att vi hade hittat den rätta tonen och att vi borde skriva mer för just sådana psalmer behövs i vår tid. Men min konstnärliga drivkraft var just då inte tillräckligt stark för att kunna tillmötesgå sådana önskemål.
Språket i Arnes psalmer är enkelt och tydligt, skildrar Guds närvaro i ångest, rädsla och sorg. Arne hade själv upplevt både smärtan och befrielsen och det är en bra förklaring till att hans psalmer varit och är till stor tröst för många, dom är självupplevda.
Psalm 208 är berättelsen om pastorssonen som kommit på avvägar och förlorat barnatron, men som i djupaste förnedring i ett fängelse i Polen får en ljusupplevelse som ger honom en ny tro istället för den som gick förlorad i det stränga och kravfyllda Missionsförbund som var hans uppväxtmiljö.
Den ljusupplevelsen finns beskriven i romanen "Vägen till Kamien-Pomorski", en självbiografisk roman om skräckfyllda upplevelser som alltså slutar i ett polskt fängelse. Där genom gallergluggen kommer ett starkt ljus, en kraft som formar en bekännelse "Ja, jag vet att du finns...". Några år senare fick den poetisk gestalt i psalmen "Det tänds ett ljus i sorgens mörka gömma"..
Slutstrofen börjar "Det finns en makt i korsets röda skugga..." En och annan har ställt sig frågande till denna bild, en skugga är ju svart eller grå, aldrig röd. Men Arne har själv förklarat: "Det bibelord som var levande för mig när jag skrev denna text var Jesu ord: jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann!" Det utgår ett eldsken från korset. Korsets skugga är inte dödens svarta skugga utan det röda varma livets."
Den texten formade hos mig en melodi som är fylld av värme, vemodig folkton men också ett spirande hopp. Melodin har gett stoff till ett orgelstycke, Canzona Candelae, tryckt i ett häfte begravningsmusik (Bergstedts förlag). I orgelstycket citeras också min koral Nu är livet gömt hos Gud (sv ps 627/PoS 728) som kontrapunkterande tema.